Så fungerar vaccin

Vacciner verkar genom att ”lära” immunsystemet hur det ska skydda kroppen mot ett visst virus eller en viss bakterie. Immunsystemet minns sedan detta och kan utlösa ett immunsvar som skyddar kroppen mot sjukdom när den utsätts för det virus eller den bakterie som vaccinet ger skydd mot.

De flesta vacciner innehåller en försvagad eller avdödad form av viruset eller bakterien i fråga, alternativt en liten del av viruset eller bakterien, som inte kan orsaka sjukdom. Detta är ett så kallat antigen.

När en person får vaccinet uppfattar immunsystemet antigenet som främmande för kroppen. Detta aktiverar immunsystemets celler så att de dödar det virus eller den bakterie som orsakar sjukdom samtidigt som de bildar antikroppar.

Vaccinet aktiverar även en typ av immunceller som kallas T-celler och B-celler och som finns i blodet, i benmärgen och runt om i hela kroppen.

Om personen senare kommer i kontakt med viruset eller bakterien som orsakar sjukdom kommer immunsystemet att minnas viruset eller bakterien.

På så sätt kan det snabbt producera rätt sorts antikroppar och aktivera rätt immunceller för att döda viruset eller bakterien och därmed skydda personen från sjukdomen.

Den grad av skydd som ett vaccin ger varierar från ett vaccin till ett annat. Hur länge skyddet varar beror också på vilken sjukdom det skyddar mot. Vissa vacciner ger endast ett kortvarigt skydd och kan behöva kompletteras med påfyllnadsdoser, medan andra kan ge ett skydd som varar hela livet.

Genom att vaccinera dig skyddar du inte bara dig själv. Eftersom vaccinering minskar risken för att du får sjukdomen ger den även ett indirekt skydd för dem som inte vaccinerat sig, exempelvis barn som är för små för att vaccineras eller personer med försvagat immunsystem.

Detta är principen för flockimmunitet, men för att den ska fungera krävs det att en tillräckligt stor del av befolkningen i ett område vaccinerar sig.

Personer som i stället blivit immuna till följd av att ha genomgått sjukdomen riskerar att

  • smitta andra,
  • drabbas av allvarliga komplikationer till följd av sjukdomen.
How vaccines work
1. Antigen 2. Antikroppar 3. Immunsvar

Proteinbaserade vacciner

Vacciner framställda med hjälp av proteiner innehåller små proteinfragment från det virus eller den bakterie som immunsystemet ska lära sig att uppfatta som främmande.

Många vanliga vacciner bygger på denna teknik, exempelvis de som skyddar mot influensa, stelkramp och kikhosta.

De här vaccinerna innehåller ofta proteiner från virusets ytskikt. Proteinerna gör det möjligt för virusen att binda till mänskliga celler och infektera dem. De proteiner som används i vacciner framställs dock i laboratorium och stimulerar immunsystemet utan att orsaka infektion eller sjukdom.

Proteinbaserade vacciner innehåller ofta ett så kallat adjuvans, dvs. en substans som förstärker immunsvaret mot vaccinet och ökar skyddet det ger.

Proteinbaserade vacciner har använts i många år.

På senare tid har Europeiska unionen (EU) godkänt nya proteinbaserade vacciner, däribland ett vaccin mot covid-19.

mRNA-vacciner och virusvektorvacciner

mRNA- och virusvektorvacciner innehåller instruktioner som beskriver för de mänskliga cellerna hur de ska framställa ett antigenprotein. Det finns två sätt att förmedla de här instruktionerna, antingen

  • genom en molekyl som kallas budbärar-ribonukleinsyra och förkortas mRNA, eller
  • genom genetisk information inuti ett ofarligt ”vektorvirus” eller bärarvirus som modifierats så att det inte kan orsaka sjukdom.

När en person får ett mRNA-vaccin eller ett virusvektorvaccin avläser vissa av kroppens celler instruktionerna i vaccinet. Därefter bildar dessa celler antigenet under en kort tid, varpå de bryter ner vaccinets mRNA eller ofarliga virus.

Antigenproteinet som framställts av kroppens egna celler uppfattas sedan som främmande av immunsystemet, som aktiverar immunceller och producerar antikroppar mot det.

Forskningen om mRNA-vacciner och virusvektorvacciner har pågått i årtionden, och under 2010-talet gjordes det påtagliga framsteg på området.

År 2020 gjordes utökade investeringar i samband med att covid-19-pandemin bröt ut, och de fyra första covid-19-vaccinerna som godkändes i EU var alla mRNA- eller virusvektorvacciner.

Mer information om de här vaccinerna och hur EU godkände dem finns via följande länk: Vacciner mot covid-19.

Type of content
Page last updated 6 apr 2022