Covid-19

Vad är covid-19?

Covid-19 är en svår akut respiratorisk sjukdom som orsakas av SARS-coronavirus-2 (SARS-CoV-2). SARS-CoV-2 är en ny stam av coronavirus. Den hade inte påträffats hos människor före december 2019.

Det finns många olika typer av coronavirus. De infekterar främst djur, men vissa kan även infektera människor.

Det pågående covid-19-utbrottet startade i slutet av 2019, och Världshälsoorganisationen (WHO) deklarerade den 11 mars 2020 att det rörde sig om en pandemi[1].

Detta är den första pandemin som har orsakats av ett coronavirus.

Vilka är symtomen på covid-19?

De viktigaste symtomen på covid-19 är

feber,
hosta,
allmän svaghetskänsla eller trötthet,
förändrad eller förlorad förmåga att känna smaker och/eller lukter,
halsont,
huvudvärk,
muskelsmärta,
diarré.

Sjukdomens svårighetsgrad varierar starkt från person till person.

Vissa personer som har covid-19 är asymtomatiska. Det betyder att de inte får några symtom överhuvudtaget.

I svåra fall kan man få följande symtom:

Andningssvårigheter eller andfåddhet.
Förvirring.
Bröstsmärta.

De som har svåra symtom kan behöva specialiserad medicinsk vård och stöd.

En patients tillstånd kan snabbt förvärras och om så är fallet inträffar detta oftast den andra sjukdomsveckan.

Tyvärr måste en del som får covid-19 läggas in på sjukhus. Några behöver dessutom få intensivvård, ibland under en längre tid.

Vilka är komplikationerna av covid-19?

Den som får svåra symtom från luftvägarna kan behöva respiratorvård (konstgjord andning). Den som får respiratorvård kan bli känsligare för att få ytterligare en infektion utöver covid-19, såsom lunginflammation.

Vissa covid-19-patienter löper också högre risk för komplikationer som har att göra med blodkoagulationen, såsom stroke och hjärtinfarkt.

Dessutom kan patienterna få symtom med koppling till nervsystemet. Det kan t.ex. handla om tillfälliga personlighetsförändringar eller att man blir mindre vaksam.

Sannolikheten för att behöva läggas in på sjukhus är högre för äldre personer, i synnerhet för de som är över 60 år och har underliggande tillstånd.

Generellt är risken för att dö av covid-19 låg, men den är högre än för influensa. Risken att dö är större för äldre och för de som har kroniska eller underliggande tillstånd.

Vad är postcovid eller långtidscovid?

Ett fåtal patienter kan få långvariga symtom av covid-19-infektionen. Detta kallas postcovid, även känt som långtidscovid.

Postcovid drabbar patienter i alla åldrar, även personer som bara fick lindriga symtom efter att de blivit smittade.

Symtomen kan vara

förlorad förmåga att känna smaker och/eller lukter,
trötthet,
allmän svaghetskänsla,
dyspné (andfåddhet),
kognitiv svikt.

Det finns inget test man kan ta för att diagnostisera postcovid och man kan ha symtom i flera veckor eller månader, eller till och med längre. Det finns för närvarande ingen behandling för detta tillstånd, men det finns belägg för att personer som vaccinerats mot covid-19 i mindre utsträckning rapporterar symtom på postcovid.

Hur sprids covid-19?

SARS-CoV-2 sprids från person till person primärt via mycket små partiklar, som frisätts i luften när en smittad person andas, i synnerhet när personen pratar, sjunger, skriker, nyser, hostar osv. Dessa partiklar når sedan andra personer i närheten (vanligen upp till två meter bort) som kan andas in dem.

Större partiklar (droppar) kan även hamna på ytor som andra personer rör vid. Dessa personer kan då få droppar med virus på händerna och infekteras när de rör vid näsan, munnen eller ögonen. Viruset kan överleva i flera timmar på vissa ytor, såsom koppar eller kartong, och på ytor av plast och rostfritt stål kan det överleva i några dagar.

En infekterad person kan smitta en annan person redan två dagar innan den infekterade personen ens har några symtom. I genomsnitt smittar en infekterad person upp till fem andra, om de inte vidtar åtgärder för att förhindra överföring av virus.

Oftast tar det fem till sex dagar innan en person som har blivit infekterad börjar få symtom, men tiden tills symtomen kommer kan variera från en dag till två veckor.

Vem riskerar att få covid-19?

Vem som helst kan få covid-19.

Däremot verkar vissa befolkningsgrupper löpa större risk att utveckla allvarlig sjukdom. Det gäller bland annat personer över 60 år och gravida kvinnor, liksom personer med underliggande tillstånd såsom

fetma,
högt blodtryck,
diabetes,
hjärt-kärlsjukdom,
kroniska sjukdomar i lungor och luftvägar,
sjukdomar i nervsystemet,
nedsatt immunförsvar.

I regel har vuxna svårare symtom än barn, men barn kan ändå sprida viruset till andra och vissa barn blir svårt sjuka.

I inomhusmiljöer där det är trångt och mycket folk kan covid-19 spridas snabbt, och stora utbrott har skett i fängelser, på mottagningscentrum för migranter och på anläggningar för livsmedelshantering.

Det är tänkbart att kall eller fuktig luft kan öka risken för att viruset sprids mellan människor.

Hur kan covid-19 förebyggas?

Det mest effektiva sättet att förebygga covid-19 är vaccination, i kombination med åtgärder som att använda munskydd och hålla avstånd. Den som är vaccinerad löper mindre risk att bli allvarligt sjuk eller att behöva vårdas på sjukhus. Det är därför folkhälsomyndigheterna uppmanar alla som kan att fullvaccinera sig mot covid-19 så snabbt som möjligt. Läs mer om covid-19-vacciner.

Att hålla avstånd, ha god ventilation inomhus och använda munskydd är åtgärder som bidrar till att stoppa spridningen.

Att tvätta händerna ofta med tvål och vatten eller använda alkoholbaserade lösningar bidrar också till att hindra spridningen av viruset från händerna till kroppen via ögon, näsa och mun. För mer information, se vår infografik om riskreducerande åtgärder.

Hur behandlas covid-19?

Det börjar komma läkemedel för behandling av covid-19 som är direkt målriktade på viruset. Dessa läkemedel används dock främst för att förebygga svår sjukdom i högriskgrupper.

Den huvudsakliga behandlingen för de flesta patienter med svår sjukdom är stödjande vård (bland annat syrgasbehandling och reglering av vätskebalansen), som ofta är mycket effektiva.

Den senaste informationen om covid-19-behandlingar finns på Europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA) webbplats Behandlingar och vacciner mot covid-19 eller Europeiska kommissionens webbplats Behandlingar för covid-19 (europa.eu)

Mer information

--------------------------------------------------------------------

Referens:

(1) Inledningsanförande av WHO:s generaldirektör vid informationsmötet för medier om covid-19, den 11 mars 2020. Tillgängligt via följande länk: https://www.who.int/dg/speeches/detail/who-director-general-s-opening-remarks-at-the-media-briefing-on-covid-19---11-march-2020

Obs! Detta faktablad är avsett som allmän information och bör inte ersätta individuella expertutlåtanden och bedömningar från hälso- och sjukvårdspersonal.

Vacciner mot covid-19

Lär dig mer om hur covid-19-vacciner fungerar, hur de tas fram och godkänns, och hur deras säkerhet övervakas.